Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personer med långvarig icke malign smärta upplever att smärtan kontrollerar och begränsar dem i vardagen.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten.

The county council of Värmland is taking part in a larger project which in general consists of surveying malign melanoma within different families. Counties in Sweden are following-up on patients suffering from malign melanoma, which is likely to have inheritable causes. When a suspected heritable malign melanoma is found an investigation is started. A pedigree is drawn, describing the propositus? family.Every individual in the pedigree is represented by a symbol.

Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Spitz nevus was first described by Sophie Spitz in 1948 as juvenile melanoma. The lesion is a benign melanocytic tumor, which consists of epiteloid- and spindelshaped cells. Histological is spitz nevus difficult to distinguish from malign melanomas and spitzoid melanomas. Loss of symmetry, loss of maturation in the deep component, nuclear polymorphism and hyper chromatic nucleus are features which can be found in melanomas. Some of these features are often seen in spitz nevus.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

I denna litteraturöversikt görs en utvärdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende på genförändringar och ifall dessa skillnader skulle kunna användas diagnostiskt. Få jämförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer på gennivå men de som gjorts visar på att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem åt. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förändrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förändringar på p53-genen dock inte vara nödvändigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen är en misstänkt tumör- suppressorgen som verkar förändras tidigt i tumörutvecklingen och därmed lämpar sig dåligt för att skilja benigna tumörer från maligna.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.